Vid kanten av den blå Atlanten

På två ställen i världen har jag sett en "green flash" - ett ljusfenomen som kan inträffa vid en "perfekt" solnedgång från molnfri himmel. På Barbados och här i spanska Chipiona där vi nu befinner oss - förra gången vi var här för fem år sedan. Under mellantiden i Medalhavet har jag inte sett en enda. Nästan lika ovanligt som kvinnliga kaptener. Aftonbladet berättar om en ny bok, Ta rodret, kvinna! som kanske kan hjälpa till att ändra på det.

Själv måste jag tillstå att jag är rätt låst i min roll ombord. Eller mina roller, borde jag kanske säga. Jag är intendenten som ser till att vi alltid bunkrat allt vi behöver, ekonomichefen, webmastern, fotografen, kocken, tvätt- och städchefen, språkexperten, den som läser på om nya platser vi kommer till och agerar tourguide, bartendern, radiooperatören, ankringsspejaren, förste förtöjaren. Och företagaren. Min man kaptenen har främsta ansvaret båtens framförande, är den IT- och instrumentansvarige, snickaren, sömmaren, maskinisten och uppfinnaren ombord. Navigationen delar vi på, och sommartid regerar han vid grillen. Vid långa seglingar går vi i skift nattetid - tvåtimmarsvakter passar oss bra. Numera hittar vi båda hyfsat bra i både verktygsförrådet och kylskåpet. Inga av vilka ska öppnas ikväll för nu ska vi gå och sätta oss på ett fik vid strandkanten och spana efter en green flash!