Jag fick en kommentar under inlägget om nätnärvaro för författare:
Så det gäller alltså inte längre att skriva bra, utan att känna många andra människor?vilket får mig att fundera vidare på en essä jag läste häromdagen, ur en bok från 1962 (Editors on editing) som handlade om hur en redaktör försökte pusha för en litterär författare på förlaget men fick mycket större marknadsföringsanslag för en mer kommersiell författare. Den litterära romanen blev, trots lysande recensioner, en försäljningsflopp medan den kommersiella romanen såldes i hundratusentals exemplar. När en bok blir en snackis, syns i bokaffärerna - och i dessa dagar på nätet - så säljer den oftast bättre.
Den här killen fick napp hos ett stort förlag efter att först ha gett bort hela sin bok som ljudbok på nätet:
www.sethharwood.com - jag vet inte om den är bra men tycker att situationen är intressant, vilket kanske får mig att köpa boken. Och förmodligen tyckte förlaget att den är bra - att en bok är välskriven är fortfarande ett mycket starkt argument för att anta en bok för publicering.
Sen kan man ju fråga sig vad "att skriva bra" betyder. En välkomponerad story? Snyggt formulerad? Med en unik röst? Helst allt på en gång.